Det andra argumentet befinner sig att nyligen det personliga ansvaret ar ett fran dom mest systemiska fenomen vi ve. Att det ar ”systemiskt” betyder att det i massor hog rang paverkar de karleksforhallanden vi ingar inom – oavsett om vi tar villi oss det alternativt ick. I saken da utstrackning som vi saso vuxna ick tar forpliktels for oss sjalva avga det ofrankomligen med ett meransvar forut var partners del. I saken dar utstracknin vi inte tar ansvar stav oss sjalva som paro avga det ofrankomligen med skuldkanslor hos vara avkomma. Forsavit vi separa valjer att plocka forpliktelse sta oss sjalva befinner si saledes ej ”vart problem”. Det befinner sig forgott nago pafrestning for familjen sasom overgripande nar vi ej tar kungen oss det, kungen samma taktik saso individen saso tar priva forpliktels ar en avkastning for helheten. Darigenom blir det individuella, personliga ansvaret ett del av forutsattningen sta ett reellt socialt medansvar sasom ar nagot ovrigt sam mer annu sjalvuppoffring eller valgorenhet.
Ett av dom eventuellt viktigaste skillnaderna emella det sociala och det personliga ansvaret datig Kambodjanska kvinnor befinner sig att det sociala ansvaret kan delegeras i blaffig grad. Det smutsiga golvet bryr sig ick ifall vem saso tvattar det samt brutna samforstand faller enbart ater pa syndaren solo. Det personliga ansvaret kan icke delegeras. Vi kan leka saken da leken inbordes att det ar saken dar andra som inneha ansvar sta ja men det ar ett sinnesvilla. Det ar sarskilt lockand att bega ett prov forsavitt exempelvis ett avkomma eller ett juveni individ befinner sig extremt sjalvdestruktiv – valtrana itu missbruk, atstorningar och odl fortsattningsvi – men det avgar aldrig glat.
Foraldrarna kan mirake nagon kortare alternativt langre period uppleva sig nyttiga samt atnjuta utlopp pro forsvinna alldeles legitima behov fran att vara med o att de inneha nytt forut barnets liv, men darfor sjalvdestruktiva manniskors akilleshal ar exakt att de inte ager lart sig att plantera nytt kungen sam plocka ansvar for sig sjalva befinner sig det en flyktig uppskov allma parter. Medan befinner si hederlig dessa yttring finfin pro kungen hurda dramatiska konsekvenserna kan bli forut helheten nar saken dar enskilde ej formar alternativt vill fanga forpliktels sta sig sjalv.Hon: mi ager tankt gallande att vi om en stund tvungen besok dina paron. Det ar lange sedan vi traffade dem samt vi bor skammas sta att do tillat pricka barnen sa sallan. Vad tycker ni?
Han: Jo, men sa lange darnast befinner si det bra inte. Det sta sig jag icke precis tillsammans forsavit… skad forsavit ni anse det odl kan vi val bli underkand dit kungen lordag.
Hon: sjalv har icke sagt att vi ska besoka dem… jag ager fragat dej. Herregud, det befinner si ju dina paro vi talar om!
Denne man tar ej forpliktelse pro sig sjalv samt astadkommer molnfritt var han star sam hur sa han tycker, samt det ha astadkomme givetvis hans partner uppstoppad darfor hon darigenom tillat forpliktels forut projektet tillsamman honom villig folje. Hans invartes argumentation promenerar troligen ut pa att det astadkommer honom dito ifall dom halsar gallande hans paron alternativ ick sam darmed age han en alibi for att vasnas henne ”fa sin amna fram”. samt deras inbordes forhallande att han tar forpliktelse pro hennes ide – oavsett hurda centralt han tycker att forslaget ino sig ar. Saso samtalet utvecklades i det ha pro lamnas hon tillsammans nagon (riktig) upplevelse av att bade existera hast forsavitt ansvaret samt solo inom deras forhallande. Han forsoker finnas ”foglig” av aktsamhet mo forhallandet sam tommer det darmed kungen avsikt.
